Climb In ´n´Out

-Kolla, jag har varit på begravning säger Magnus och visar en bild från sin nya mobiltelefon.

En stund senare rullar en kylig skugga in över Hasses o Moas uteplats och fredagkvällen fortsätter i vardagsrummet. En öl till serveras och publiken vill se mig använda min livrem med inbyggd kapsylöppnare ännu en gång. Hasse visar sedan sin nya videokamera. På hemvägen berättar Kånken om sina nya telegluggar.

-Jo jag tackar, det smakar utmärkt. Ni har inte starköl, eller ett järn möjligtvis? Jag behöver något som gör mig snäll och tranquil. Nähä.

Jag pratar till mig själv efter att blivit övergiven av lusten. Lördagen har ägnats på Gärdsås trestjärniga klassiker. Förra och nästa generations klättrare hade mötts upp denna behagligt tempererade dag. Marken var täckt av solskydd och kojor, stämningen på topp och topprep överallt. Råggan oroandes över ynglens såpbubblor som kom farande och poppade farligt nära smearsen inför hans skarpa kör på den fina Lutfisk.

Tillåt mig att ösa en skopa gnäll och dramatik. Dagen var fin som sagt. Kommer hem hungrig och skitig, lägger ner lite tid på hygien och sedan ett snabbt slangbyte på hojen innan det bär iväg till Järnringen, swingersklubben som Gbg KK hyr av den scarfprydde Liss för Climb In´s traditionsenliga lördagsfest. Trots ny slang så står snart hojen där tom på luft. Jag formar ett könsord med hela kroppen. Måste vara några vassa grader eller nått på fälgens insida tänker jag, förbannad men inte katatonisk, än. Tar Helenas cykel. Den borde ha körförbud har jag sagt vid några tillfällen. Det finns inget på den som är varken pålitligt eller friktionsfritt. Och i en kurva vrider jag styret 90 grader, bara styret. Balansen blir överraskad av den plötsligt rubbade normen för hur styre, färdriktning och broms fungerar. Det är en bit ut till festen och jag står utan smidig transport. Glöm bil eller buss, nackdelarna är svårmotiverade vid det här laget, lusten för party dog bort. Blev pizza och zappande mellan Tony Montana och Terminator hemma istället.

Söndag. Även denna dag tog vi med repet ut. Den oftast blöta Reselinväggen var i klätterbart skick och då passar man på. Finfina turer. Klätterguiden över Gbg rekommenderar ofta en del lustiga turer men här kan jag se att de har fått till det hyffsat även om PCP och VPS inte är de enda fina här. Värmen och tidigare aktivitet sätter spår i huden och det är med ömmande fingrar vi tar ihop repen när Oskar och Alex dyker upp. Skiftbyte i sportfabriken. Åke svänger förbi på sin trimmade cykel och säger att festen var toppen. Med de orden blir jag glad över att jag höll mig hemma, en toppenfest brukar inte betyda klättring dagen efter. Innan vi åker får jag tipset att east coasters har fått pisk uppe på Hällers höga problem. Det blir jag rekommenderad att skriva. Mer om det kommer förhoppningsvis upp på Bruno inom kort.

Helgens enda bild: Farbor Alex och farbror Oskar gläds åt Kajsas wrestling move på pappa Råggan.