Hade du en skön svensklärare som ägnade tid för att du skulle komma ihåg hur en film kan vara uppbyggd - den s.k Dramaturgiska modellen? Va bra då för här kommer fortsättningskursen för dig som är klätterograf och vill göra ett högst ordinärt klipp att visa upp på YT. Har du högre ambitioner än det ordinära? Ja se då denna lilla guide som ett hjälpmedel för att undvika de klassiska träckpölarna som 99% har en strålande förmåga att klafsa runt i. Följande graf är resultatet av ett gediget granskningsarbete av en drös svenska klätterklipp. Den lodräta linjen anger hur intressant och handsvettigt klippet är medan vågräta presenterar de dramaturgiska momenten.
Kurvan når upp till intressant i 99% av klippen. Varför? Jo se här: Entrén visar karaktärerna och eventuellt ett klätterbart face. Ibland en bilfärd eller promenad med pad på ryggen. Det ligger i vår natur att börja försiktigt för att sakta komma till skott. Vi skrämmer inte bort tittarna med visuella explosioner eller närbilder på Keith Flint-typer i högt tempo. Vi värnar om grönska och allemansrätt - vi smyger fram. En klassisk Set-up är någon som sitter på en pad och tar på sig ett par skor, någon som borstar grepp eller någon som vevar med armarna med blicken riktad uppåt. Kurvan passerar lätt Hmm och Sevärt men stannar sedan. Warum? Detta har hänt: Klättraren har kommit upp till kruxflyttet både en, två, tre och fyra gånger, ibland upp till 17 gånger men har alltid fallit i backen under ljud och oftast från samma kameravinkel. Och det är här som problemet ligger. Av,på, av, på är tjatig och högljudd, tillför inte i längden ett skvatt spänning och dessutom blir försöken bara taffligare och fulare. Kurvan visar dock en liten svag uppåttrend här och det kan vara ny beta eller en passerande local som pekar på din Mithrilbyxa och undrar om du är från Tunabergs Högfjälls Klubb. Kurvan dyker till Ett filmklipp och dina fingrar börjar treva efter kortkommandot Stäng fönstret. Dina fingrar stannar dock då du vet att PONR är nästa moment (du vet ju innerst inne hur det brukar vara). Kurvan mot Förlösning går raskt uppåt. Ett och å annat taffelpress (tillfällig dipp i kurvan) kan fortfarande ses men i regel har du nyligen fått hämta luft genom att filmaren under en sendarpaus visat kvalitativt borstjobb, betadiskussion och dyra dunjackor. Men sen så går sendartåget! Armarna uppåt under jubel! Avslutet tynar sakta bort, ett par ryggdunkar eller knuckel-kissing kanske men du vet att showen är över för denna gång. Tillhör du 1%arna? Lär dina kompisar något i sommar. Walker hör hemma bland dessa 1%. Yes, I really enjoy it.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hehe, det är så det fungerar alltså. Själv är jag glad för skitklipp jag kan kommer över...
Någonting är bättre än ingenting, även om det är lika stilfullt som ifrån en övervakningskamera.
Skicka en kommentar