Alla hjärtans dag

Välkommen hem. I senditstugan är det Alla hjärtans dag ofta.

Inte nog med det. I brist på träningsverk, stick och andra droger finns ju alltid ett ständigt behov av att upplysa världen om diverse. Häromåret släppte Trummor & Orgel ett lysande album, men det började med H&K och "det svängde ju så in i helvete".

Arkivet: Hjärtat

Mackan, inte Kurt Albert, trasslar in sig på Le Cour i Fontan

Collinox vs. cordelette

Inledningsvis en klassisk lägereldsfavorit: Tillgänglighet, är det lika med slitage och accessproblem? Sendit ska kåsera lite och några trötta argument lovas. Först en låt:

Tillgänglighet är här på västkusten både ett hatat och ett älskat ord. Dom två attityderna lever var sitt liv utan att bråka alltför mycket med varandra. Det är bra. På BKK har det diskuterats om firningsankare vore något för Hallindens Branta. Det är en fin vägg för tradpointing. Hårda linjer överlag och det är eftertraktat att under ceremoniella former sätta en tick i guideboken. Nackdelen här är att det är bökig att fira av, fixa topprep att jobba ifrån plus att stigen upp och ner är barsk. På dessa hårda turer är det vanligen en som klättrar, firar av och gör high five med säkringsapan på backen, inte två som klättrar och gör high-five på toppen.

Det finns fördelar och nackdelar med att ankare. Bra med ett ankare är att det går åt mindre utrustning, det går fort, är säkert (vi firar från allt som sitter fast) och det är mer skonsamt för vegetationen uppe på berget. Dåligt är att glittret ger en känsla av förlorad orörd natur, förlorad äventyrskänsla, naturens villkor respekteras inte och ökad tillgänglighet leder till större slitage rent allmänt och fler bilar.

Ett bultat toppfäste just här kanske inte ökar tillgängligheten nämnvärt i form av fler besökare då turerna är allmänt krävande, det är vad som händer på andra ställen efteråt som är frågan. Vilka kriterier ska finnas? Ökad tillgänglighet kan innebära en risk att bekväma och besvärliga fetton som har svårt att vara hänsynsfulla i naturen dyker upp. Den snälla markägaren börjar snart tröttna på sommarkvällens eko och att trampa i människobajs är bara roligt första gången. Är det accessproblem som står för dörren p.g.a svinigt beteende räcker det inte att komma med pralin och likör. Besvärliga nedstigningar är kanske inte är så besvärliga trots allt. Men något paradigmskifte är nog inte aktuellt. Individens åsikter och gärningar lever kvar ett tag till. Lokala överenskommelser är bra men inte särskilt effektiva. Hyr en Norrman till att sätta ankaret. Då kan du både fira av smidigt och samtidigt gnälla.

Att en tur blir populärare om det kommer upp ett ankare i direkt anslutning är troligtvis korrekt. Hurra och fyfan! Vem som säger vad är inte alls någon kuggfråga. Eller är det? Historiskt sett inte men idag är det inte självklart. Dagens duktiga tradpointare som har kraft att ticka de tuffaste linjerna har samma jävlaranamma som de klassiska sportklättrarna har. Den ska ta mig fan redpointas förr eller senare även om det krävs ett idogt topprepande från ett (helst) lättåtkomligt ankare. Att leda linjen på egna bitar är målet, inte korvgrillnigen efteråt. En klassisk skolad tradräv fnyser. Vad är det för fel på korv? Spelar ingen roll om det var två eller tre häng på onsightförsöket, eller redpointförsöket. Korv lyfter, misslyckande tynger.

Tradpointing har alltid funnits och har alltid präglats av pushing limits aggressivitet. Approachen är den samma som för sportklättraren, att sitta på kanten och vifta med tårna medan andremannen försöker pilla panikdragna kilar är lika med bortkastad tid. Tradpointaren är modern, vurmar både för trad och för tillgänglighet och förmodligen snart även för pinkpoint.

Akivet: Beffe

Beffe/Banan Stefan ligger i bänkpress rapporterar pålitlig källa. Vad betyder det? Är det ett förstadium till en tjusig redpoint av något gammalt hårt projekt? Eller är det ett målmedvetet steg till förstaplatsen under den kommande Elektriker-09 galan? Givetvis håller vi tummarna för att Beffe gör sin 6:e tick inom kort. Kanske förstareppen på Lill-Manges färska, och för Beffe med det lockande namnet High Voltage?

Ur dokumentären Trärummet

Målmedveten? Beffe gjorde 5 turer utomhus, en av dessa var Kriminell Kantarell 8b. Denna bild kommer från Midsommarafton vid Bohusstugan -96. Beffe hade denna dag gjort sin 4:e tur på riktig klippa och då som andreman på Ekeheds Professor Drövels hemlighet -då ett blött hörncrux med 7+ move smått otroligt långt från systemväggens förutsägbara beta. Beffe med sällskap hade dagarna innan varit i ett blött Nissedal. Beffe fick där ihop en betydande del av sin karriärs viktiga ticks. Nej, det var i trärummet som framgången mejslades fram, inte i ett topprep/pluttig 4+ till 9- karriär. Talang ja, målmedveten ja, midsommarpackad ja, jamkung nej. Förhoppningsvis blir det pokal i både Elektriker-09 och Sendit Awards-09.

Dagens örhänge:

Förra helgen. Typ.

Men eftersom det är fredag om en timme och du är på lysande humör så blir det först en bit down the hill music:

Förra helgen knastrade det under kängorna när vi dunklädda smög fram över träsken i S-Backa. Knastret var lågt och nyckfullt. Ett överaskande vingel och knastret blir till plask och blöta foten gnyr resten av dagen. La Vida Loca som för mig var den sista bokade filmen på årets Filmfestival övergavs för det fantastiska vädret. Vinter, minus två och toksol är S-Backaväder. Kaffe i hand lutandes mot klippa sittandes på padden och svårt att prata med färsk bulle i munnen. Mer kaffe raggsocksfötter i högläge och generöst ömmande händer. Klippan sliter ner ett par ovana händer i ett nafs. Nafs nafs.

I runda slängar ett kvartal sen jag var ute i verkligheten. Ojoj. Ett rörligt höftskott på Olio som funderar sig uppför S-Backas überklassiker:

Pontent jazztobak på Härnäset? Lädernallen - obefintlig mainstreamism i klätterbloggträsket. Och Nordre Älv är faktiskt ett gäddvatten av rang, för övrigt.

Jag rullar tärningen... en tvåa. Så som herren skapade mig + ett paket kinapuffar ska jag nu ut och överraska. Ett helt ok torsdagsnöje. Helgen då? Prognosen ser ut som att det inom en mils radie kan finnas en fantastisk mängd vädersystem. Håll tummarna folks.

Tre i rad, S-backa

Henke Sjökvist kan glädjas åt att Klubben lätt nått fram till Elitserieledning. Han själv når inte hela vägen lika lätt.