Vi drar till Amundön istället

Ola hade scoutat några linjer i Årekärr och vi drog dit. Pulsen stiger lätt när vi står under ett face med lister och slopiga rails. Vi höjer ögonen och vi ser hur vi biter ihop och eventuellt flaggar med vänsterbenet när vi tar oss till sidcrimpen 2 meter under toppen. Crimpen är usel och slopern till höger likaså. 2 meter återstår. Blankt. Möjligt omöjligt. Går kanske att hoppa. Stenen är trots allt inget vidare och vi slutar drömma. Vi drar vidare. Turbo Hasse har gett oss en skattkarta med ett kryss på. Finns ingen i historien som lämnar ut en skattkarta som leder till guld. Det värde vi finner är löst, värdelöst. Trots några upplysande samtal om var fan linjerna ligger så går vi bet. Det finns saker men idag var de inte på plats.

Vi sätter oss i bilen och plockar några fästingar. Garvar lite åt den klassiska historien om hur det kom sig att Lille-Lars blev stående framför en 3 metersvägg utanför Vargön med fullt rack och minst 60 meter rep. För det tipset är han evigt tacksam.

Vi avslutar dagen på Amundön. Det finns en god anledning att åka hit. STENKVALITETEN! Inget ställe för höga poäng men väl en god stund på en handfull fina problem och den absolut skönaste stenen i stan. Stenen i sig gör att problemen får minst två stjärnor.

Bildsvit: 1 Ola på fina enmovesproblemet Ingers Slabb. 2 Ingers Hörn är ett as. 3 Yes! Jag har Prostataproblem.